Är inte allt möjligt?

Jag brukar inte vara negativ.. Bryter ihop ibland men efter jag surat lite e jag bra på att resa mig igen.
Men just nu känns världen som en knepig plats att vara!

Det kan vara alla motgångar de senaste veckorna.. lägenheten, fingret, ensamheten.. biblioteksavgiften, bandjakten..

Eller så kan det vara att jag förlorade fighten mot universitetet idag. Jag brukar slåss tills jag slår igenom, men den här gången räckte det inte hela vägen. Någon annan gjorde fel och jag får lida.. 200% procent i 5 veckor, det klarar jag nog, det är inte det. Det är bara känslan av ett misslyckande...

Ska det vara såhär?

Jag trodde allt var möjligt..är det HLK som ska få mig att tappa tron?
Ska min plats för rejäl personlig utveckling vara platsen för personligt nederlag?

Egentligen så tror jag inte det, men den grå himlen, ensamheten och veckornas nederlag påverkar mig och måste kanske få sin tid innan solen kan skina igen..

Må den vara på väg!