fredag 16 december 2011

Hemkomsten / how to keep it real?


Vad gör man när man kommer hem från en resa?

Jag tycker ju ändå att jag har rest en del, båda korta resor och långa "bo-borta"-resor. Jag vet därför att det alltid är samma sak, att jag har supersvårt att lämna resdestinationen för att åka hem till vardagen igen. Även om det är ett resmål jag inte har trivts på särskilt mycket så kommer jag stå där sista dagen och känna att det är så mycket jag ogjort, så mycket mer jag velat se. Längtan att få vara kvar i äventyret. Lite separationsångest.

Jag tror det handlar om en känsla.
Känsla av äventyr, att vara på väg, pröva sina vingar, samla intryck.
Jag älskar den känslan!
Att vara på väg. Upptäcka. Leva!

Att ha varit mitt i den känslan och sedan komma hem till vardagen där allt är som det var precis innan jag åkte. Utan nya upptäckter.

Det är då, när det krockar som jag har svårt att veta vad jag ska göra. Att komma hem är ju lite skönt ibland, där man vet hur saker funkar och var man ha allt. Det är bra.
Men den andra känslan är också bra och just när man landa hemma känns den så mycket bättre!

Att komma hem till tryggheten men ändå ha med sig upptäckarlusten och alla intryck jag fått med mig. Människor jag mött, miljöer jag sett. Vet inte om du nånsin känner så, men ibland när man landat och packat upp så upplever jag att jag knappt vart iväg för att allt e som vanligt hemma. Livet rullar på och människor e som vanligt och även om jag förändrats lite av mina ny intryck så tar det inte lång tid innan även jag är tillbaka i min hjulspår.

Att bevara det goda jag fått med mig samtidigt som jag landar i tryggheten och bearbetar alla nya intryck.

Få ihop dom två.
Det är en konst!

Inatt när jag kom hem från Thailand blev jag stående i hallen en stund. Tittandes. Tänkandes. Längtandes. Slog på julmusik och satte mig och virkade. Åt en macka.
Jag har fortfarande inte packat upp.

Jag vill bevara känslan av allt jag varit med om, bara en liten stund till..
Känna det jag känner en liten stund till..

Mmmmmmmmmm...