lördag 28 juli 2012

Om språk - Tu eller vous?!


För att fortsätta debatten om franskan som just nu pågår i mitt huvud, tänker ja ta upp det som just nu är mitt största huvudbry.. Hur man adresserar en människa här?!

Jag vet inte om ni vet det men franskan har två sätt att tilltala andra människor: Tu och vous.

Tu betyder du och vous betyder ni. För en sisådär 60 år sen använde vi båda dessa i Sverige också, men eftersom jag inte var med på det tiden så måste detta ändå diskuteras.

Nu sitter ni säkert och tänker "hur svårt kan det va?!".. Tanken är ju att man ska använda du till sina vänner och människor man känner sig hemma med familj och dylikt. Alla andra ska man visa uberrespekt och kalla för vous. Det vill säga äldre, främlingar på gatan, servitriser och affärspersonal, banktjänstemän, kompisars föräldrar etc. Ni fattar!

Problemet är att ingenting är statiskt och jag har mer och mer förstått att det är personliga preferenser hos människor man möter som gäller.

Vissa servitriser tu'ar medan andra inte tänker tanken ens. Vissa äldre vous'ar medan andra tycker att det får dom att känna dig överlägsna och föredrar tu.

Sen finns det ju främlingar man pratar med som är unga, då gäller inte främlingsregeln med vous. När jag träffat medelålders som är mer ungdomliga än äldre och kompisar med mina vänner så är tu väldigt lämpligt men eftersom det är en främling så blir ja lika förvirrad då.


Du ser, det är inte helt lätt!

Om vi då lägger till det faktum att jag inte är van med att ni'a och försöker puzzla ihop detta så ska ni få se hur det går!

Vanligtvis försöker jag ni'a alla främlingar, äldre och tjänstemän. Ibland glömmer jag bort det och kommer på mig själv mitt i meningen och måste säga om.. "peux tu.. eehu, pouvez vous m'aider?" (kan du.. Eehu, kan ni hjälpa mig). Detta har redan hänt mig sjuttielva gånger :)

När jag träffat Elvires familj, föräldrar etc så har jag frågat. Det är det vanliga att man börjar med vous och när man upptäcker att stämningen ändå är rätt familjär så frågar man om vi kan "se tutuoyer". Detta gällde för mig även mannen på paraglidingen som sa att det var obligatoriskt (skön snubbe, Didier :)

Vissa situationer med de medelålders bekanta har ja viskande frågat Elvire om vad man säger, haha, lite fegt.. Men bra :)

Ibland har jag svårt att tu'a till exempel äldre fast jag har fått godkänt av dem att dom vill det. Vissa stunder har jag vous'at Elvires föräldrar fast jag bott hos dem i snart två veckor och känner mig som en i familjen.

Det är det som är bra lustigt med detta fenomen. Fast det är en huvudbry som jag inte riktigt har koll på nu, så fastnar "reglerna" nånstans ändå och vänder på steken. Nånstans är jag ändå på vägen mot att se det som en självklarheten att kalla äldre och främlingar för vous. Eftersom den delen landat nu så är det svårt att tänka tvärtom.

Jag minns när jag kom hem efter mitt år i Strasbourg. I början ni'ade jag de äldre jag träffade. Sen fick jag veta av en vän att det ansågs otrevligt att ni'a i Sverige eftersom man då gav skenet av man var finare än alla andra. Ujujuj.. Mer huvudbry :)

Nu vet jag ju, som jag nämnt innan, att utlänningar såklart kommer undan med det mesta. Jag har ändå svensk brytning och därför gör det inte så mycket om jag säger fel. Pheeew!

Så min huvudbry är inte en så tung börda, jag kommer fortsätta att pröva mig fram och göra fel ibland och rätt ibland :)

Jag känner mig rätt lugn!

Men det är intressant att fundera över!
Eller vad tycker NI ;)

2 kommentarer:

  1. Ja det är ju lite knepigt...varför inte vous:a alla rakt av... Att du addreserar din kompis föräldrar så tyckerjag inte låter konstigt.. Det visar väl mer på respekt för äldre personer... Ja och detta med svenskan så borde det ju användas mer tycker jag..jag säger nog till 99% voce istället för Tu.. Det blir enklare så tu är så mycket mer personligt och då slipper jag pinsamheter...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur! Ja hÅller med! Så mycket trevligare att va respektfull.. Vi få börja använda det i Sverige me :D

      Radera