Jag har många gånger "rantat" på mitt kära land. Ljuva Sverige med Jantelagen å besvärade människor. Jag vet att jag ofta inte är rättvis, så här kommer min "ode"..
Sverige är vackert.
Skogar, sjöar, havskust, ängar och mindre höga bergstoppar.
Fina gamla städer, fina nya städer med mycket historia och nytänkande.
Motorvägar, skogsvägar, broar och tunnlar som alla fungerar och underhålls.
En infrastruktur som man kan lita på.
Social välfärd, skyddsnät för alla livets tillfälligheter.
En polis som inte är korrupt.
En samhällsordning där människor väntar på sin tur och undviker kaos.
Lagar och Regler som faktiskt följs.
Ett skolsystem som fångar upp våra barn.
Politiker som gör sitt jobb, även om det blir fel ibland.
Pengar och material i överflöd, som kanhända fördelas orättvist ibland, men de finns där. 5% av de rikaste i världen är vi.
Sverige, ljuva Sverige, du är fantastisk.
Men det finns en skugga över dig. En oförvitlig skavank som dämpar din glans och ära. Varför, åh varför Sverige måste du ligga så långt norrut?
Det 9 månader långa mörkret har förmågan att dämpa all din glans och ära. När den grå himlen täcker oss i mitten av oktober och inte lyfter förrän i april, försvinner skymten av den glädje vårt fantastiska land skänker oss. Vi glömmer bort hur bra vi har det när vi inte längre kan se klart uppåt. Även de klarsynta förblindas.
Mörker, du drar ner mig.
Varför och varför, ljuva land?
Jag vill flytta till Mexico!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar