Jag har tittat på den här hemsidan..
Love your body
Åsså har jag tänkt..
Feministkampen e ju uppenbar. Låt mig vara kvinna som jag är..inte smalare, inte tjockare. Gör mig inte till ett sexobjekt för nöjes skull eller i promotande syfte. Se på mig som du ser på en man, a.k.a en människa.
Ta ingen skit. Låt ingen se ner på dig. Våga vara kvinnlig.
Allt det där är bra.
Sen har jag tittat på vårt samhälle och männen/grabbarna runt omkring mig..
Då har jag tänkte lite till..
Jag har hittat mycket som stör mig, hos de grabbar/pojkar som finns omkring mig. Objektifierandet av kvinnor sker precis hela tiden, i musik, i kommentarer, i beteende, i kläder. I praktiskt taget allt.
Sen har jag lyssnat på den här låten
Stay wide awake
med den här texten
Fe Fi Fo Fum
I think I smell the scent of a placenta
I enter central park, it’s dark, it’s winter in December
I see my target with my car, and park and approach her tender
Young girl by the name of Brenda and I pretend to befriend her
Sit down beside her like a spider, hi there girl you mighta
Heard of me before, see whore you’re the kinda girl that I’da
Assault and rape and figure why not try to make your pussy wider
Fuck you with an umbrella then open it up while that shits inside ya
(direkt citerat ur elins blogg, www.elinswayoflife.wordpress.com)
Åsså kom jag fram till att respektlösheten inte är så konstig. Det är ganska uppenbart att ingen förblir påverkad och att man får en skruvad bild av sanningen. Det känns hopplöst ibland. Det är en sån ond, stup spiral som det känns omöjligt att bryta, förändra, omöjligt att nånsin göra en skillnad.
När jag tänkte på grabbarna i min närhet så tänkte jag ju självklart också på tjejerna jag ser, som bemöts med denna respektlöshet och som också har hört låten. Det är klart att de inte vet bättre. Varken killar eller tjejer. Att vi inte vet bättre. Vi lever ju alla i samma värld. Så när jag ser tjejer sitta och tråna efter killar som behandlar dem lite som den fruktansvärda musikvideon ovan, så tänker jag att det inte är så konstigt, alla gör bara vad de lärt sig, vad som förväntas av dem helt enkelt. Frågan är bara, förväntas av vem? Är det musikvideons förväntningar vi lever efter? Eller Eminems? Som att han ger blanka tusan i det.
Allt det här gör mig ledsen!
För tjejerna förtjänar bättre!
Och killarna förtjänar bättre!
Tjejer förtjänar att bli behandlade och respekterade som de är, underbara varelser. Med en hjärna som kan annat än tänka på smink och hur de ska klä sig för att locka grabbar.
Grabbarna förtjänar att vi tror bättre om dom än att de är våldtäktsmän och förnedrande mansgrisar, för de är också underbara varelser. Med en hjärna som kan annat än att mäta muskler, kolla på porr och tänka på sex.
Jag ser mig omkring och tänker att jag inte ser någon lösning på detta eviga dilemma.
Det gör mig ledsen!
Här kommer lite citat..
I, with a deeper instinct, choose a man who compels my strength, who makes enormous demands on me, who does not doubt my courage or my toughness, who does not believe me naïve or innocent, who has the courage to treat me like a woman. ~Anaïs Nin
I see my body as an instrument, rather than an ornament. ~Alanis Morissette
You don't have to be anti-man to be pro-woman. ~Jane Galvin Lewis
History is herstory too. ~Author Unknown
There are very few jobs that actually require a penis or vagina. All other jobs should be open to everybody. ~Florynce Kennedy
Being a lady is an attitude. ~Chuck Woolery, Love Connection
(Ett litet urval från denna sidan.. Feminist quotes.)
En liten boosting. För även om ojämlikheten gäller båda könen så utgår jag från mitt perspektiv som kvinna och vad jag ser skrämmer mig. Vi behöver stå upp för oss själva och inte gå på det luriga förtryckandet. Bojkotta Eminem, och börja lyssna på oss själva från insidan. Skapa respekt!
Börja med att kolla in den här sidan.. Love your body och boosta dig själva.
För så länge vi inte gör nånting åt saken själva så blir inget gjort!
Take a stand!
"Livet är inte ett problem som ska lösas utan en stund som ska upplevas".
Livet är inte lätt. Shit, vi kämpar väl alla varje dag med att få allt att gå ihop, och jag tror många av oss frågar oss ständigt varför vi gör detta. Varför vi låter oss hunsas runt i ekorrhjulet som aldrig slutar snurra. Hur ska man hitta frid mitt i allt kaos, mitt i all stress, mitt i allt som händer samtidigt? Bergochdal-banan känns ofta okontrollerbar och vi försöker hitta vägar att gå som gör allting lite lättare.
Jag är ett praktexempel på detta. Ge mig en magisk trollformel som kan göra allting rätt. Jag har inte tid att vänta på att processen ska lära mig sin läxa, på att visheten ska växa fram. Jag vill kunna allt nu. Jag vill ha kontroll på allt nu. När jag gör misstag vill jag rätta till allt nu och bli perfekt igen, nu.
Det är väl inte svårt att se var det kommer ifrån. Vårt speedo-samhälle, som vi själva skapat, och som ger oss magsår. Snabbmat, snabb-bantning, snabbhandling, snabbreklam, speed-dating, snabbtåg, om din partner inte passar byt snabbt, eloping (snabbgiftemål), snabba cash till den snabba bilen.
Det är inte SÅ konstigt att jag söker snabba svar på min personliga utveckling.
Men vet ni, det GÅR inte!
Hur lång tid tog det inte innan jorden var färdigformerad?
Hur lång tid tar det inte för en gran att växa?
Hur lång tid tar det för ett barn att växa i magen?
Det kan man inte skynda på. det tar den tid det tar!
Jag tror det är samma med livets hårda skola och allt man måste gå igenom på vägen. Man kan inte skynda på en processen. Om du är som jag och letar snabba lösningar på personlig utveckling tycker jag du ska ta ett steg tillbaka. Både du och jag lurar oss själva.
Missar poängen med livet!
Lite knepigt eftersom det går emot allt vad samhället säger!
Samhället som jag och du lever mitt i!
Carpe Diem!
Det kommer!
Antar att det är livets läxa just nu..
..lurad pojke..?
..finns!
God människor är såna som lever efter medmänsklighet, även när de går utanför boxen och de regler som är satta!
Goda människor är såna som bryr sig fast de inte behöver göra det, men för att det kommer naturligt!
Goda människor är såna som busschauffören som körde mig idag mellan Linköping och Motala kl.15:33. Han som lät flickan åka med fast hennes kort pep och inte ville låta mig betala kalaset heller.
"Man kan ju inte lämna kvar människor som vill åka med bussen"
Totalt utanför boxen och emot vad alla regler säger, men en liten handling som uttrycker hopp om mänskligheten.
Så lätt är det att göra någon glad..
Så lätt är det att vara medmänniska..
Här kommer tre andra tips!
De andra barnen mobbar mig..
Oskrivna regler säger att man inte får redan nu..
Men med grå himmel och dimma betyder tid och andra åsikter ingenting!
Det må vara tidigt..
..men den gör mig glad!
Var glad för mig!
I min egen lilla värld bestämmer jag!
Min egen lilla Egoboost i mörkret :)
Jag har många gånger "rantat" på mitt kära land. Ljuva Sverige med Jantelagen å besvärade människor. Jag vet att jag ofta inte är rättvis, så här kommer min "ode"..
Sverige är vackert.
Skogar, sjöar, havskust, ängar och mindre höga bergstoppar.
Fina gamla städer, fina nya städer med mycket historia och nytänkande.
Motorvägar, skogsvägar, broar och tunnlar som alla fungerar och underhålls.
En infrastruktur som man kan lita på.
Social välfärd, skyddsnät för alla livets tillfälligheter.
En polis som inte är korrupt.
En samhällsordning där människor väntar på sin tur och undviker kaos.
Lagar och Regler som faktiskt följs.
Ett skolsystem som fångar upp våra barn.
Politiker som gör sitt jobb, även om det blir fel ibland.
Pengar och material i överflöd, som kanhända fördelas orättvist ibland, men de finns där. 5% av de rikaste i världen är vi.
Sverige, ljuva Sverige, du är fantastisk.
Men det finns en skugga över dig. En oförvitlig skavank som dämpar din glans och ära. Varför, åh varför Sverige måste du ligga så långt norrut?
Det 9 månader långa mörkret har förmågan att dämpa all din glans och ära. När den grå himlen täcker oss i mitten av oktober och inte lyfter förrän i april, försvinner skymten av den glädje vårt fantastiska land skänker oss. Vi glömmer bort hur bra vi har det när vi inte längre kan se klart uppåt. Även de klarsynta förblindas.
Mörker, du drar ner mig.
Varför och varför, ljuva land?
Jag vill flytta till Mexico!
..är vi allihopa!
Eller?
Jag vet inte om ni precis som jag känner det ibland. Kravet att på att vara en supermänniska.
När man blir vuxen är det meningen att man ska kunna allt och vara duktig hela tiden. Man ska inte göra misstag och "veta bättre, du är ju ändå 28 år".
Kanske är det så. Vi växer ju upp av en anledning och med åldern kommer visheten.
Men inte alltid i den takt som böckerna säger. Man blir inte vuxen på en dag. Man blir inte supermänniska på en dag. Allt beror på allt, omständigheter, människor man har omkring sig, erfarenheter..
Att vara supermänniska, hinna allt, göra allt, se allt, veta allt, kunna allt, känna alla..
ELLER.. Känna befrielsen av att säga "jag vet inte jag kan inte detta", "jag har inte varit där", "jag har inte hört det", "jag har inte sett det", "jag har inte lärt mig det än"...
Testa det.. Det är en underbart. Att lägga ner Supermänniskan..
Befrielse från världens höga krav!
Vi e ju SUPER ändå!
Det är SUPER bara att vara människa som inte är en dans på rosor!
Du e SUPER!
För att DU finns!
VET det!
Detta e bullshit eller hur!
Kolla in den här....
Much better :D
Respekt!
