Min tjejvätter...

OK.. steg nummer ett för att cykla 10mil.. Rätt klädsel. Dare to tell me that I'm not looking cool :)



Steg nummer två.. Startbevis :)


Steg nummer tre.. fit for fight med nummerlappen klar :)
1753 mitt lyckonummer, hehe..


Å glöm inte racerbiken som e "King" :)


Steg nummer 4 till 100.. ta sig runt banan.. haha..

Cykla är ju kanske det bästa som finns. Så avslappnande och terapeutiskt och skönt :)
Vind som blåser, vägkanten som schvissar förbi, damer som cyklar om och blir omcyklade, inpackade rumpor i vadderade brallor och bananer i ryggfickor som väntar på att få ge energi.

Cykling passar verkligen alla. det var min först tanke. Lång, kort, smal, tjock..med rätt cykel och inställning kan precis ALLA ta sig runt ett lopp på 10mil. Underbart!

Den andra tanken som kom var..kamelkaravan :) Jag som har kollat på Bibelberättelser som liten på tecknad film drar paralleller till när Mose ledde Israels folk ut öknen.. När man ser alla cyklister på rad och i klungor långt fram på vägbanan där ängarna tagit över. Vägen slingrar sig och cyklister racear, kan inte hjälpa det.. Känns som en modern Mose-utvandring. En folkrörerelse, som det till viss del är, om än för nöjes skull och inte livsavgörande.

Loppet i sig var en helt annat resa... Började supertaggad, men det tog ca en mil innan jag kom in i ett tempo som flöt på. Sen va det bara att trampa.

Upp för "killerbacken" på Omberget (som ja lyckades trampa uppför nästan hela, wohoo :)
Innan den var det ett stopp förstås, där ja var tvungen att stanna å stretcha rumpan. Shit asså..
Smärta i alla rumpdelar, den sadeln är inte att leka med. Men den måste ha domnat av sen, för efter Omberg k'ndes den helt okej igen :) Bara trampa och vara glad!

Det var riktigt långt till stopp nummer två, men I'm telling you.. Den saltgurkan var det godaste  jag ätit på mycket länge. Mmmmmm.. Kunde knappt sluta!!






Sen var det några sköna 5 kilometer med medvind innan jag kom till slutspurten. Det ska förtydligas att dessa 5 klometer var den enda delen med medvind, annars var det motigt hela vägen i 9 mil. Helt otroligt!


Stopp nummer tre.. Där var jag crazy trött.. Tog lite gurka och dricka, men allt jag kunde tänka var att jag ville iväg så jag skulle komma fram nån gång. Så jag raceade iväg..bokstavligt talat!


Jag spurtade hela slutet.. i två mil. En två-mils-spurt.. Gissa om jag vara stolt över mig själv.
Två mils spurtande för att bli mottagen i målet av familjen Grellsgård me lite champagne!
Mmm.. En underbar känsla!!








Åsså lite rump-massage på det. SÅ värt kön att vänta!

I would definitley do it again!!
Eller vem vet, nästa år blir det kanske halvvättern!!!

Go Mattan!!

Svennefasoner..

Ok, I got a confession to make!
För att vara mig så e det faktiskt rätt stort och jag vet att många å mer kommer
trilla av stolen, haha. Eller kanske inte :P

Här kommer det i alla fall..

Ända sen jag kom tillbaka till Sverige från USA har jag motsatt mig alla "svenska beteenden". jag vet att jag har varit lite odräglig till och från med mina starka åsikter om väder-snack och diverse rutinmässiga gruppbeteenden. Men ni vet, "sent skall syndaren vakna" och inse att jag kastar sten i glashus, så här kommer det..


Jag har börjat kika ut i titthålet i dörren när jag hör nåt i trapphuset!
Nyfiken i en strut. Det finns ju en föreställning om att vi svenskar gör det. Att man tittar ut innan man går ut för att se om det är någon där..
DET gör jag inte. Men jag e lika supernyfiken som alla andra..å eftersom jag knappt ser mina grannar nån gång så står ja minsann där ibland och kikar när nån flyttar in eller ut, när någon pratar högt eller när dörren smäller.


SÅ, där har ni det..
Jag e lika odrägligt svensk som alla andra :)


Va sa ni nu va!?!!


För er som undrar vad definitionen av en svenne är, så kommer den här SVENNE

Å här kommer en bild på en :D

Känns helt rätt att göra detta :)

Att Visionera..

..drömma, längta, fantisera, flumma, filosofera, kalla det vad du vill..


Men det är UNDERBART!




Att fundera på livets innehåll, allt jag ser runt omkring mig, människor och det de säger och gör och vad det betyder. Uttryck.


Drömma om vad jag vill ska ske. Hoppas på framtiden.


Längta efter den dagen då det DÄR händer som jag tänkt på så länge..

Fundera över MÖJLIGHETER.. omöjligheter finns inte!!

Sanningen är den att jag nog aldrig sett mig själv som en visionär egentligen. Drömmare, javisst. Det är så mycket jag tänker på som svävar iväg.. Men visionär, inte riktigt. Inte förrän nu!
Jag känner riktiga visionärer som drömmer, gör planer och får saker att hända, som tar drömmen och gör den verklig i stora projekt. Men det har inte varit jag.

Som jag lurat mig själv!


Jag har en topp 10 lista på saker jag vill göra innan jag dör, eller innan jorden går under eller Jesus kom tillbaka..välj själv :) Innan jag inte kan göra mer helt enkelt!
En lista med saker som känns stora och som kräver lite planering men också sånt som kan utföras på en dag. Sånt jag drömmer om, sånt jag drömt om..

..visionerat om..
..som har blivit verkligt!

För faktiskt. När jag ser tillbaka på mitt liv så inser jag att jag genom min driftighet fått en del drömmar uppfyllda. Mål som jag haft som jag uppnåt, äventyr jag varit iväg på som jag aldrig trott skulle hända för tio år sen, men som jag tänkt på. Även äventyr som jag inte tänkt på men som blivit drömmar och hamnat på topp 10 i efterhand.

En drömmare
..med ACTION..

..är det det som är en visionär??

Då e det jag!
Flygande Mattan :)
Det är UNDERBART att få upptäcka och erkänna!!!

Våga och vinn!
Tro på mig själv!
Ingenting är omöjligt!

Visionera mera!!!


Nedan följer tre bilder av en  visionär

Steve Jobs vs ..........

                                                                              vs

Min kompis blev arg på mig idag!

Det var för att jag sa att jag inte brydde mig om att Steve Jobs hade dött. Ingen bryr sig ju särskilt mycket om alla stackars barn runtom i världen som dör vareviga sekund, varför ska då jag lägga energi på att bry mig om att killen som uppfann ännu en liten detalj i vårt otroligt prylfixerade samhälle har gått förlorad.

Jag vet att det inte var rättvist av mig och jag ber om ursäkt. Jag vet inget om Steve Jobs, jag kanske borde ta reda på en del innan jag dömmer hans deltagande i den här världen.

Eller varför det egentligen? Är han mer värd bara för att han uppfann min fantastiska dator?
Är han mer värd än Nakamaku Schokomuku (fiction name) i Zimbabwe, bara för att han synts mer och människor vet att han existerar?

Jag lovar att jag ska läsa på om Steve Jobs, så jag vet vad jag pratar om.
Jag önskar att det fanns dokument om Nakamaku så jag kunde lära mig mer om henne med.

Jag önskar att världen kunde läsa mer om båda dom två, så att båda skulle få lika mycket uppmärksamhet när något hände i deras liv.

För hur orättvis jag än är mot Steve Jobs och hans betydelse för världen ekonomiska tillväxt, och hur mycket jag än tycker om min dator, så sörjer jag fortfarande Nakamaku bara lite mer, för avsaknandet av några dokument av henne alls!

Tänk om hon hade haft en MAC..

Ok, jag erkänner!
Jag trodde den skulle va en supercorny kärleksfilm med massor av utdraget kärleksdrama, så jag har undvikit denna film förut.. "inte en till" tänkte jag.


Men ikväll, eller, inatt fick jag på nosen.. Jag fick den rekommenderad av en vän och denna film EAT, PRAY LOVE med Julia Roberts är helt fantastisk!


Jag vet att det är en film, en ficktionhisotira, men jag relaterade till den hela tiden med tankar och upplevelser från mitt eget liv!


Snabbresumée.. Julia Roberts 'Liz' är inte nöjd med sitt liv som hustru och skiljer sig och åker på en andlig sökarresa kan man säga, till Italien, Indien och Bali, där hon möter fantastiska människor som guidar henne och får henne att hitta tillbaka till sig själv.



Andliga resor, hitta sig själv, livskris, inre frid.. Många fina ord blir det. Många klyschiga ord kan tyckas. Men so what! 

Filmen är som sagt fantastisk för dig därute som reflekterar mycket över dina relationer och situationr och drömmar och mål.


Så jag rekommenderar den starkt!



Jag är ingen filmkritiker, men av mig får den typ 20 av 15.. 

Awesome :D
Se den!

Hemkomsten / how to keep it real?

Vad gör man när man kommer hem från en resa?

Jag tycker ju ändå att jag har rest en del, båda korta resor och långa "bo-borta"-resor. Jag vet därför att det alltid är samma sak, att jag har supersvårt att lämna resdestinationen för att åka hem till vardagen igen. Även om det är ett resmål jag inte har trivts på särskilt mycket så kommer jag stå där sista dagen och känna att det är så mycket jag ogjort, så mycket mer jag velat se. Längtan att få vara kvar i äventyret. Lite separationsångest.

Jag tror det handlar om en känsla.
Känsla av äventyr, att vara på väg, pröva sina vingar, samla intryck.
Jag älskar den känslan!
Att vara på väg. Upptäcka. Leva!

Att ha varit mitt i den känslan och sedan komma hem till vardagen där allt är som det var precis innan jag åkte. Utan nya upptäckter.

Det är då, när det krockar som jag har svårt att veta vad jag ska göra. Att komma hem är ju lite skönt ibland, där man vet hur saker funkar och var man ha allt. Det är bra.
Men den andra känslan är också bra och just när man landa hemma känns den så mycket bättre!

Att komma hem till tryggheten men ändå ha med sig upptäckarlusten och alla intryck jag fått med mig. Människor jag mött, miljöer jag sett. Vet inte om du nånsin känner så, men ibland när man landat och packat upp så upplever jag att jag knappt vart iväg för att allt e som vanligt hemma. Livet rullar på och människor e som vanligt och även om jag förändrats lite av mina ny intryck så tar det inte lång tid innan även jag är tillbaka i min hjulspår.

Att bevara det goda jag fått med mig samtidigt som jag landar i tryggheten och bearbetar alla nya intryck.

Få ihop dom två.
Det är en konst!

Inatt när jag kom hem från Thailand blev jag stående i hallen en stund. Tittandes. Tänkandes. Längtandes. Slog på julmusik och satte mig och virkade. Åt en macka.
Jag har fortfarande inte packat upp.

Jag vill bevara känslan av allt jag varit med om, bara en liten stund till..
Känna det jag känner en liten stund till..

Mmmmmmmmmm...